Text jag skriver

Tankar och saker som jag skriver om med text

0036_socker_i_grädde.md

mm grädde på tårta

Jag var med om någon som vispade grädde relativt nyligen. Ofta läggs socker i för att det ska bli sötare och godare, men då dök plötsligt ett problem upp.

"Åh nej, vi har ingen florsocker!", urbrast personen i fråga.

Jag såg inte problemet.

"Varför inte bara ta strösocker?" frågade jag då.

"Nej, det funkar inte! Vill ju inte att det ska kännas sandigt av sockret när man äter!"

Det fick mig att fundera. Har inte jag alltid använt strösocker? Inget minne av den effekten som de påstod.

Några dagar senare fick jag chansen att testa själv. Jag la i en del strösocker, och började vispa. När den före detta flytande grädden höll sig så fast att den fastnade i bunkern när jag höll den upp och ner, så provsmakade jag, och det var inte sandigt, precis som jag trodde!

En ny fråga dök då upp: Vad hände med strösockret under vispningen?

Från att ha vart i stora bitar, så har den på något sätt "smält" in i grädden utan att smälta. Smältpunkten i socker är enligt en del källor rätt hög (över 100°C!), så det kan inte ha vart på grund av det.

Så, hade jag bara tur? Antagligen inte. Om man letar, så finns det många som lägger i strösocker när de vispar grädde. Om det verkligen hade blivit sandigt, så tänker jag mig att färre hade gjort det.

Jag funderade lite över det, och då kom jag att tänka på en annan grej: Socker i vatten. T.ex. när man lägger det i te eller kaffe. Det försvinner utan att smälta. Kan det vara en liknande effekt?